Här sitter jag och äter frukost. Helt själv! Halv tio och knoddarna sover fortfarande :)


Alltså Eddie. Han är helt otrolig. 
Han somnar i sin säng runt tio, halv elva varje kväll. Utan minsta gnäll. Bara han har ny blöja och är nyäten och nyrapad. Sen sover han till fem, ibland sju. Då vaknar och gnyr lite. Får mat och somnar om. Ibland vaknar han vid åtta igen och vill ha påfyllning, men oftast sover han vidare till nio, tio.
Samma visa varje natt. Peppar, peppar! 
På dagarna sover han lite, pratar lite, tittar på Hugo lite, äter lite. Ligger på golvet och tränar nacken en stund, sitter i babysittern en stund. Man märker knappt av honom. På kvällarna när Hugo lagt sej är han som pratgladast. Då går munnen i ett! Men fram vid nio kan han bli lite, lite kinkig. Då ska han bäras en stund. Ligga nära och mysa.

Jag och Anders sa ofta det när vi väntade Eddie, att vi kommer ju aldrig ha den turen att få ett lika enkelt och "snällt" (ja, alla barn är snälla, det finns inga dumma eller elaka barn, men ni fattar vad jag menar!) barn som Hugo. Men johodå, det kunde vi visst det! :)

Helt underbara är dem!