Äntligen!

Idag fick jag äntligen träffat min älskade malin! Ska aldrig mer bli sjuk!

Hugo såg nog Hilma på riktigt idag, för första gången. Han skulle bara känna lite, men vips så var han fingrar i hennes ögon. Och hennes öron skulle han ju också bara gosa lite med. Sen att dem satt fast och hon skrek när han drog i dem, det kan ju inte han rå för. Men met intressant var nog hennes hår! Han har ju inget eget.. :)
Stackars, stackars Hilma!

Nu är det läggdags. Jag har halsbränna.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0