Tänkte hela dagen igår "Om barnen somnar tidigt ikväll ska jag sätta mej med kort & fotoalbum & pyssla".
& klart som korvspa att barnen somna tidigt - dem är väl väluppfostrade!

Men var fasen hade jag lagt korten?!
Letade igenom heeeela huset.
& helt plötligt är 120 kvadrat jävligt stort. (& jag lovar mej själv & hela världen att aldrig bygga ut!)
Ingenstans. INGENSTANS!
Gav upp.
Skickade ett mess till Anders att jag behövde en McFeast&co. NU.
Rättare sagt, han skulle bara våååga komma hem utan!

Slänger mej i soffan, fäller en tår & så slår det mej! Byrån i Eddies rum!
Eddie vaknar när han hör en nål falla, man smyger alltid förbi hans dörr, & man skulle aldrig i livet glänta på dörren för att kolla till honom.
Det vore självmord, eller iallafall jävligt korkat.

& nu var jag tvungen att GÅ IN!

Men som den smidiga ballerina jag är, trippade in på mina fjäderlätta fötter, & hittade korten.

Kl halv tio. Japp.